En berättelse av Ingemar Holm, kollega till Sture Malmgren. Värmdö, Stockholm.

 Så var det våra diskussioner om de stora mysterierna!Som jag minns, utan sparade anteckningar, var hans teori ungefär så här:

INDIVIDENS PLATS I TILLVARON KAN LIKNAS VID EN CELL I EN ORGANISM!  Cellen måste anpassa sig till omgivningen och samverka med andra celler i ett ständigt flöde av näring, vätska, elektrolyter, m.m.

Om en cell tar för sig för mycket, utvidgar sig på andras bekostnad blir det kaos! En cell som växer till ohämmat kanske vi känner som en cancercell. Då blir hela organismen sjuk, och balansen – hälsan äventyras för allas bästa.

Å andra sidan kan cellen inte heller bli helt inaktiv, tillbakadragen, inte alls ge något till andra, bara isolera sig och försöka leva på egen hand – det leder till celldöd! SÅ KANSKE MAN KAN SE PÅ MÄNNISKANS TILLVARO I UNIVERSUM – DEN STORA ORGANISMEN!

Vi får inte ta för oss ohämmat, bara expandera utan hänsyn till vår omgivning – vi måste samverka och i samförstånd leva med andra individer. Men å andra sidan måste vi stå för vad vi är, ge av våra unika gåvor och på så sätt bidra till allas bästa!  DETTA KALLADE STURE, SJÄLVHÄVDELSE.

 Det svåra för oss är väl att hitta balansen mellan anpassning, samverkan och självhävdelse!

Foto de Lincoln Harrison_fotografo australiano